Min peakperformance

Äntligen lite frihet!!!!!!!! Hoppas ni fortfarande är med mig på bloggen trots min frånvaro :)
   Enl. major är detta inte jobbigt och påfrestande, bara en omställning. Första kvällen stod vi uppställda i korridoren i över 6 timmar för att kontrollera vår packning. Vi sprang fram och tillbaka mellan rum och korridor som skållade svin med ett befäl hack i häl som skrek 40 sek, framåt! Rygg och ben var helt sabbade. Armarna skulle hållas rakt ut med samtlig packning tills vi blev beordrade om annat. Ont i armarna, ja!
   De två första dagarna hade vi en sorts overall på oss, bara för att ALLA skulle veta att vi var nyinryckta, uttittade överallt, vågade knappt möta någons blick i matsalen. Och ja, mamma, maten är helt OK. På tal om det säger vår generation gärna japp, okey och yes som svar på tilltal. Detta fick vi genast en utskällning om; japp är ett jävla godis, OKEY är en ungdomstidning och yes är ett diskmedel.
   Sängdags kl. 00 och väcks gör vi strax före kl. 05.30 av ett befäl som skriker vad du ska ha för utrustning på dig och infinna dig uppställd om 3 min. Killen som ligger under mig har en tendens att vakna EFTER att befälet gått ur rummet (hur man kan undgå detta är ett mysterium) och undrar då frågade vad vi ska göra? Först på programmet på morgonen är löpning. Första morgonen sprang vi efter vi fastat över 14 timmar.
   Vi har lärt oss höger, vänster och helt om, lärt oss att vi är längst ner i näringskedjan, äta på kortast möjliga tid, duscha på 30 sek, pedantisk skovård, bädda sängar etc. Jag fick uppvisa mina erfarenheter för killarna på rummet (sängarna här bäddas tvärtom från sjukhuset, viks in långsida först, bara för att göra er uppmärksamma på detta).
   Tre dagar har gått och idag fick jag för första gången en pik om min ålder, väntade bara på den. Bor tillsammans med Fransén, Björnstedt, Gabrielsson, Andersson, Hjälm, Aldridge och Henser, samtliga killar. Samtliga har rakat av sig allt hår på huvudet, enl. Amfibiepluton är det inte en regel, bara en tradition, tolka det som du vill :P. Återstår och se om jag faller för grupptrycket... 
   Bilder kommer senare. Våra privata saker är inlåsta i ett annat rum. Idag fick vi 3 min på oss för att hämta vad vi ville hämta och jag hann inte leta upp kabeln.
   Så nästa gång du skäller på din hund/katt, tänk på mig för det är så jag känner mig just nu.ör det är så jag känner mig just nu...

När jag äntligen var färdigpackad och stod hemma i hallen i lägenheten insåg jag hur mycket packning jag hade fått ihop. OMG! Ompackning var ett måste, men jag sköt problemet lite på framtiden :P.
   Delstopp i Urshult innan vidare färd mot Göteborg. Ompackningen resulterade i att halva min packning blev kvar på sängen hemma.
   De enda instruktionerna vi fått från försvarsmakten inför måndag är att vi ska ha med oss kontanter,legitimation, inryckningshandling,mediciner,toalettartiklar,gympaskor och kläder att ha när vi är lediga. Då kan man tycka att detta inte ska ta så stor plats, men ni känner inte mig.. Jag är alltid den som har mest packning med mig. När familjen har åkt på semester och har samlats i hallen innan avfärd så kikar jag ut från mitt rum i hopp om att ngn annan kan ha större väska än mig den här gången, men nej.. Höjden av detta var en semester i Stockholm för många år sedan. Vi skulle promenera från vår stuga och hoppa på Ålandsfärjan för en tur till Finland. Alla packade minimalt eftersom vi bara skulle ha en övernattning på färjan. Jag visste såklart inte vad jag skulle välja så jag tog med mig allt, bara för säkerhets skull. Avståndet mellan stugan och båten kändes för mig som en evighet. Resultatet blev att jag fick väldigt ont i axeln eftersom jag hade en bag som vägde BLY. Jag kände av den där axeln i flera år efteråt.
   Så nu ska jag inte komma på måndag med mest packning och känna mig som värsta geeken, i jämförelse med killarna som kommer med en rygga som rymmer en tandborste o ett par kallingar. Det återstår och se hur det blir.. Hope for the best :)